Publicerat 4 november 2016 i kategorin Artiklar

Ombyggnad av ekonomibyggnad

Ombyggnaden av en del av en ekonomibyggnad till bostad var enligt kammarrätten avdragsgill eftersom byggnaden var en näringsfastighet.

I det aktuella målet hade övervåningen i en ekonomibyggnad på en jordbruksfastighet byggts om till bostad. I byggnadens undervåning fanns förrådsutrymmen som hyrdes ut till utomstående. Övervåningen hade innan ombyggnaden använts som lagerutrymme av fastighetsägaren Nils.

Nils som ansåg att byggnaden var en näringsfastighet hade dragit av kostnaderna för ombyggnaden samt den ingående momsen som belöpte på beloppet.

Skatteverket och förvaltningsrätten ansåg att byggnaden var en privatbostad och nekade därför Nils avdrag.

Privatbostad

En privatbostad är ett småhus som till övervägande del, mer än 50 procent av husets yta, används eller avses att användas som permanent- eller fritidsbostad av ägaren eller någon närstående till honom. Alla fastigheter som inte uppfyller kraven för att räknas som privatbostad är näringsfastigheter.

Komplementhus

Kammarrätten i Jönköping inledde med att avgöra om byggnaden var ett komplementhus till det bostadshus som var huvudbyggnad på fastigheten. Med komplementhus avses garage, förråd och annan mindre byggnad. Det som är avgörande för gränsdragningen mellan ett komplementhus och ett småhus är byggnadens funktion för boende. När den övervägande delen av byggnadens värde avser sådan del av byggnaden som är inrättad för boende bör den hänföras till småhus. Det gäller även om den självständigt inte kan utgöra permanentbostad eller fritidshus.

Kammarrätten konstaterade att det enligt den utredning som fanns i målet så översteg värdet på den del av byggnaden som var inrättad för boende klart värdet för den del som var inrättad som förråd. Byggnaden kunde därför inte klassificeras som privatbostad till följd av att den var ett komplementhus till huvudbyggnaden.

Övervägande del

Kammarrättens nästa steg i prövningen var att bedöma om byggnaden till övervägande del användes av Nils eller någon närstående till honom för permanent- eller fritidsboende. Båda våningarna i byggnaden hade samma golvyta. Men eftersom övervåningen hade snedtak blev den användbara arean på den våningen mindre än motsvarande area på den nedre våningen. Men oavsett beräkningssätt översteg inte ytan på övre våningen ytan på den undre våningen, konstaterade kammarrätten. Byggnaden skulle därför klassificeras som näringsfastighet och kostnaderna för ombyggnaden var därmed avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet.

Momsen

Avdrag får inte göras för ingående moms som hänför sig till stadigvarande bostad. Då Nils inte lyckades göra sannolikt att den ombyggda delen av byggnaden skulle användas i yrkesmässig korttidsuthyrning fick han inget avdrag för momsen på utgifterna för ombyggnaden.

Dom 2016-08-29, mål nr 536-537-14

Företagsaktuellt nr 6 2016

 

Publicerat 15 november 2023

Undvik kvarskatt nästa år

Kvarskatt och höjda kostnadsräntor har under hösten fått stor uppmärksamhet. Många pensionärer har fått kvarskatt, bland annat 57:orna som har hamnat i kläm avseende skattereglerna. Den höjda kostnadsräntan på skattekontot innebär att det kan bli en dyr historia att inte betala kvarskatten i tid. Även tillfälligt anstånd som företagen fick under pandemin ska betalas eller …

Läs mer

Publicerat 15 november 2023

Semesterledighet vid hel sjukskrivning – är det möjligt?

Det korta svaret är nej. Man kan inte ha två ledighetsorsaker samtidigt. Dessutom är grundsyftet med semesterledighet att man som anställd ska vara ledig för vila och rekreation. Något som troligen är svårt att uppnå om man samtidigt är sjukskriven. Syftet är inte heller att kunna förstärka sin ekonomiska situation.Försäkringskassan har visserligen inga invändningar mot …

Läs mer

Publicerat 15 november 2023

Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och levnadskostnader för den sökande och deras familjemedlemmar, fungerar som en indikation på ekonomisk stabilitet. Från och med den 1 november gäller dock ett nytt, höjt försörjningskrav för …

Läs mer

Publicerat 15 november 2023

Julgåvor – vad gäller i år?

Inga nya beloppsgränser för julklappar till de anställda – utan det är fortfarande högst 500 kronor som gäller för att gåvan ska vara skattefri för de anställda. Visst finns det förutsättningar som ska vara uppfyllda för att den ska vara skattefri? Ja, det stämmer. Detta gäller för julgåvor till kunder.Beskattning av gåvan hos den anställde Utgångspunkten är att alla …

Läs mer

Publicerat 18 oktober 2023

Fick du slutskattebeskedet i augusti?

Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 13 november ska den vara betald. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär inkomstdeklaration för detta inkomstår och undvik på det sättet kvarskatten till nästa år. Slutskattebesked i augusti Den som fick sitt slutskattebesked för inkomståret 2022 i augusti ska betala …

Läs mer

Publicerat 17 oktober 2023

Höjt prisbasbelopp – så påverkas du!

Nu har regeringen beslutat om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2024. Men vilken betydelse har prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet? Regeringen har även valt att inte höja skiktgränsen för statliginkomstskatt för 2024. Vad innebär det?Beloppsnivåer för 2024 Prisbasbeloppet används vid beräkning av exempelvis intäkter, förmåner och avgifter och …

Läs mer

Publicerat 17 oktober 2023

Höstaktuellt om semester

Har man kalenderår som semesterår kan det vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut.Som anställd och arbetsgivare är man skyldig att se till att minst 20 semesterdagar tas ut i ledighet under semesteråret. Semesteråret kan löpa under olika perioder. Om företaget följer semesterlagens regler är det från 1 …

Läs mer

Publicerat 17 oktober 2023

Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår

Under sommaren lämnade aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår, in årsredovisningen till Bolagsverket och inkomstdeklarationen till Skatteverket. Att räkenskapsåret motsvarar kalenderåret är det vanliga. Men är det verkligen det bästa för ditt företag att ha kalenderår och behöver det verkligen vara så? Kan det finnas andra räkenskapsår som skulle vara bättre för …

Läs mer

Publicerat 13 september 2023

Fick du slutskattebeskedet i juni…

…och fick kvarskatt? Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 12 september ska den vara betald. Tidigare datum för slutskatten innebär också att kvarskatten ska betalas tidigare. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär inkomstdeklaration för detta inkomstår och undvik på det sättet kvarskatten till nästa …

Läs mer

Publicerat 13 september 2023

Höjd ränta på skattekontot- igen

För andra gången under 2023 höjs både kostnadsräntan och intäktsräntan på skattekontot. De nya räntorna gäller från och med den 1 augusti 2023. Den höjda räntan påverkar bland annat företag som har tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter. Räntorna på skattekontot är samma för företagare och privatpersoner.Vi har varit vana med låga kostnadsräntor, men …

Läs mer

Gå till startsidan