Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för hur den dricks som en kund betalar, utöver det belopp som står på kvittot, ska redovisas och beskattas.
Dricks är en frivillig betalning som till exempel en restauranggäst betalar utöver det belopp som står på notan. Hur denna frivilliga betalning benämns av företaget vid registrering i kassaregister eller i underlaget för bokföringen har inte någon betydelse för den skattemässiga bedömningen.
Dricks som en anställd erhåller kontant direkt från kunder utgör inte en affärshändelse i företagets verksamhet och utlöser därmed inte en bokföringsskyldighet för företaget. Företaget ska inte heller redovisa detta som lön till den anställde. Men dricksen är trots det en ersättning för arbete. Det innebär att den anställde ska redovisa den dricks han erhållit direkt från kunder i sin inkomstdeklaration som inkomst av tjänst.
Om den kontanta dricks som kunder betalar samlas ihop av arbetsgivaren som sedan fördelar den efter eget bestämmande till olika anställda bör betalningen betraktas som om den kommit från arbetsgivaren, anser Skatteverket. Det innebär att dricksen utgör inkomst för företaget och att utbetalningarna till anställda betraktas som löneutbetalning. Arbetsgivaren ska i sådant fall göra skatteavdrag, redovisa och betala arbetsgivaravgifter samt ta med beloppet som en del av lönen på den anställdes kontrolluppgift.
Någon moms ska inte redovisas på erhållen dricks. Det gäller oavsett hur företaget rent praktiskt hanterar dricksen. Enligt Skatteverket är dricks en ersättning som faller utanför moms-lagens regler.
I en enskild firma utgör dricks som näringsidkaren själv tar hand om inkomst i näringsverksamheten. Det gäller oavsett om dricksen betalas kontant eller med kontokort. Detsamma gäller i handelsbolag om handelsbolagsdelägarna tar hand om dricksen. I aktiebolag utgör dricks inkomst i näringsverksamheten för företaget om det är företaget och inte personalen som får ta hand om dricksen. För en företagsledare i ett aktiebolag som erhåller dricks – antingen direkt från kunder eller som en del i personalstyrkan – bör dricksen bedömas på samma sätt som för övriga anställda, anser Skatteverket.
När dricks betalas elektroniskt med till exempel kontokort kommer dricksbeloppen in på företagets konto och personalen kan därmed inte förfoga över dricksen utan arbetsgivarens medverkan. Det är vanligt att arbetsgivare tillåter att sådan dricks utgör personalens dricks. Under förutsättningen att personalen själva får bestämma hur sådan dricks ska fördelas inom personalstyrkan är Skatteverkets uppfattning att dricks betald med kontokort inte ska ses som en inkomst för företaget. Sådana extrabetalda belopp med kontokort utgör redovisningsmedel där företaget får en skuld till personalen som ska bokföras som en skuld. När sedan skulden reglerats gentemot personalen måste företaget ha ett underlag i bokföringen som utvisar till vilka personer som betalning har skett. Varje person måste anges med namn.
Skatteverket har ingen principiell invändning mot att personalen får ta ett belopp direkt ur kassan som motsvarar den dricks som betalats med kontokort. På så sätt blir företagets skuld till personalen direkt reglerad. Men det är viktigt, framhåller Skatteverket, att skuldens uppkomst och dess reglering återspeglas i företagets kassahantering och bokföring. Kontantuttag ur kassan utgör en sådan förändring av växelkassan som ska registreras i kassaregistret. Även här gäller att det av företagets underlag i bokföringen ska framgå till vilka personer som betalning har skett.
Skatteverket, dnr: 131 356228-15/111
Företagsaktuellt nr 5 2015
Ett unikt nordiskt samarbete håller på att förändra spelplanen för små och medelstora företag. Med målet att minska administration, automatisera affärsprocesser och möjliggöra gränsöverskridande handel, är programmet Nordic Smart Government & Business på väg att skapa ett digitalt ekosystem som sätter Norden i framkant. En av de som varit högst delaktig i programmet är …
EU-kommissionens nya förslag på hållbarhetsrapportering enligt CSRD innebär att 80 procent av företagen undantas. De storföretag som ska följa CSRD får inte föra över sina rapporteringskrav på mindre underleverantörer. – Förslaget kallas ambitionssänkning, verklighetsanpassning eller en smartare väg till målet beroende på vem som uttalar sig. Eftersom vi ser att företag …
Den 31 marsmarkerar semesterårsskiftet för många företag. Det innebär att du som arbetsgivare måste hantera både intjänade och sparade semesterdagar på rätt sätt. Här får du koll på vad som gäller och vilka åtgärder du behöver vidta innan deadline? Innan den 31 mars måste arbetsgivaren se till att de semesterdagar som inte går att spara tas ut i ledighet. Det är endast …
Dags att fokusera på när aktiebolag ska lämna in inkomstdeklarationen och betala kvarskatt 2025. Inlämning av deklarationen För aktiebolag kan inlämningstidpunkten för inkomstdeklarationen vara lite mer komplicerad än för privatpersoner. Aktiebolag kan lämna in inkomstdeklarationen vid fyra tillfällen under året. Vilken tidpunkt som aktiebolaget ska lämna in sin …
Nytt år och dags att förnya träningskortet. För arbetsgivare som erbjuder sin personal ett friskvårdsbidrag finns det några saker att tänka på. Tre förutsättningar för skattefrihet Friskvårdsbidrag är en form av personalvårdsförmån som en arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina anställda. Utgångspunkten är att förmåner som den anställde får från arbetsgivaren …
Trots utmanande tider visar en ny rapport från Företagarförbundet att 76 procent av Sveriges småföretagare har gått med vinst de senaste tre åren. Men många brottas fortfarande med att känna sig trygga i att verksamheten följer rådande lagar och regler – särskilt skatteregler som ofta upplevs som svåra att förstå. Undersökningen lyfter också fram redovisningskonsulternas …
Nytt år och snart dags att deklarera inkomster för 2024. Här lyfter vi några viktiga datum att ha koll på under 2025. Flera datum för betalning av kvarskatt I och med att kostnadsräntan på skattekontot uppgår till 2,5 procent är det viktigt att veta vid vilka tidpunkter som skatten ska vara inbetald för att undvika denna ränta. Om kvarskatten överstiger 30 000 kronor ska …
EU:s nya momsreform ViDA revolutionerar momshanteringen med e-fakturering och digitalisering. Vad betyder det för svenska företag? Fredrik Andersson Carlö från Skatteverket reder ut möjligheter och utmaningar. Med momsreformen VAT in the Digital Age (ViDA) går EU in i en ny era av digitalisering. Målet är att skapa ett enklare och mer rättvist momssystem för företag som verkar inom …
Från och med beskattningsåret 2025 och framåt gäller en begränsad avdragsrätt för ränteutgifter i inkomstslaget kapital för privatpersoner. Det är en stor förändring för privatpersoner som tidigare har fått avdragsrätt för samtliga ränteutgifter oavsett låneform och säkerhet. Nya regler för privatpersoner Begränsningarna till rätt för avdrag för …
Snart lanseras nya SNI-koder (Standard för svensk näringsgrensindelning). Förändringen innebär att många företag behöver agera för att säkerställa att deras verksamhet är korrekt klassificerad. Den 27 januari öppnar en ny tjänst på verksamt.se där du själv kan ändra din SNI-kod. Här guidar vi dig genom det viktigaste kring uppdateringen och vad du behöver göra. Vad är en …
Vi är anslutna till Srf konsulterna